Vi har bildat en skolgrupp på ca 6 personer. Vi arbetar intressepolitiskt med fokus på skolsituationen för barn/unga med NPF i Umeå kommun. Vi kontaktar politiker, skriver debattinlägg i media och informerar föräldrar.
Du når oss på: skolgruppenattentionumea@outlook.com
NPF och skolfrånvaro.
En diskussion om problemet med frånvaro i skolan arrangerades av Liberalerna i Folkets hus.Paneldeltagare var Karin Thelberg från Attention Umeås skolgrupp, Caroline Bergh skolkurators-föreningen, Petra Järnbert från Maja Beskovskolan och Hanna Lundin Jernberg, gruppledare för liberalerna. Många föräldrar i publiken vittnade om sina svårigheter att få gehör för barnens behov. Karin Thelberg talade om bristen på resursskolor som har små klasser med erfarna lärare, och fick medhåll av Petra Järnbert. Bengt Lagerkvist från Attention betonade att NPF-problematiken bör ses som ett folkhälsoproblem eftersom diagnosen är så vanlig och en elev med svår NPF påverkar sina vårdnadshavare så starkt att de kan få depressioner och behöver gå ner i arbetstid.
Bengt Lagerkvist
Problematisk skolfrånvaro – hur fångar vi upp barn i tid?
Debattartikel skriven i Västerbottningen 27 mars av Petter Bergner politisk redaktör
Det var ämnet för en angelägen och välbesökt samtalskväll som Liberalerna i Umeå anordnade måndagen den 23 mars. Arrangemanget gav välbehövligt rum för eftertanke och fördjupning om ett allvarligt och komplext samhällsproblem.
Liberalerna hade samlat en panel bestående av Karin Thelberg, Attention Umeå, Caroline Bergh, ordförande för Sveriges skolkuratorsförening, Hanna Lundin Jernberg, gruppledare för Liberalerna i Umeå kommun och Petra Järnbert, förstelärare på Maja Beskowskolan.
Caroline Bergh från Sveriges skolkuratorsförening slog ett kraftigt slag för barnperspektivet och påpekade att det finns olika typer av problematisk skolfrånvaro. En grundfråga att ställa sig är vad det är i skolan som gör att eleven inte kan vara där, menade hon.
Ett återkommande tema under samtalskvällen handlade om hur skola och samhälle kan bli bättre på att stödja barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD (NPF-diagnoser), barn som ofta kämpar och riskerar att fastnad i problematisk skolfrånvaro.
Vittnesmål från föräldrar i publiken illustrerade hur förtvivlat det kan bli när barnen inte får stöd och föräldrarna tvingas föra en mångårig kamp för deras rätt. Någon hade gått på en oändlig mängd möten utan tydliga resultat. Någon var orolig för klivet från skola till vuxenliv. Någon hade fått barnets behov identifierade redan i förskolan, men hade sedan mött en grundskola som inte fångat upp. Flera hade köat, tjatat och krigat desperat i åratal för sina barn.
Från vänster: Karin Thelberg, Attention Umeå, Caroline Bergh, ordförande Sveriges skolkuratorsförening, Hanna Lundin Jernberg, gruppledare för Liberalerna i Umeå kommun, och Petra Järnbert, förstelärare på Maja Beskowskolan.
Utifrån sin kuratorskompetens och erfarenhet gav Caroline Bergh en uppfordrande passning till de myndigheter som ofta är parter i samverkan kring barn med NPF-diagnoser och problematisk skolfrånvaro. Hon pekade på risken att det blir en samverkan där parterna bara dyker upp pliktskyldigt, för att kunna säga att de har samverkat, men utan tillräcklig utvärdering av vad som faktiskt fungerar och inte. Caroline Bergh betonade vikten av att sätta barnets behov i centrum, våga utvärdera effekten och verkligen samordna för barnets bästa.
Liberalernas samtalskväll om problematisk skolfrånvaro gav inte alla svar, men viljan att göra gott för Västerbottens barn formligen strålade från paneldeltagarna.
Karin Thelberg från Attention Umeå pekade på bristen på resursskolor. Det är skolor där barn med NPF-diagnoser, som inte orkar eller klarar av en vanlig skola, kan gå. Karin Thelberg berättade att barn i Umeå kommun måste vänta till sjunde klass för att kunna gå på en sådan skola och att kön är lång.
I Umeå kommun finns det två sådana skolor, Bräntbergsskolan och Björkenskolan. Antalet platser är få och Attention har länge krävt en satsning för att möta behoven. Hon fick medhåll av försteläraren Petra Järnbert, som också efterlyste mer resurser tidigare i skolsystemet och berättade om hur flex-teamet på Maja Beskowskolan jobbar.
Petra Järnbert fick beröm för sitt arbete av en tacksam förälder i lokalen. Sådant värmer att se och understryker att även vanliga skolor naturligtvis kan och måste göra viktiga insatser för denna elevgrupp.
Liberalernas gruppledare, Hanna Lundin Jernberg, lyssnade mer än hon pratade. Hon hann dock berätta att L driver frågan om fler resursskolor. Partiet vill också att kommunen ska se de minskade födslotalen som en chans att nå 15-barnsmålet i förskolan. Med mindre barngrupper i förskolan ska det bli bättre arbetsmiljö för personalen och lättare att se de små individernas behov, tänker sig Liberalerna. Men problematiken med problematisk frånvaro är som sagt komplex. Den måste förmodligen mötas från flera ingångar samtidigt – skolpolitiska såväl som socialpolitiska.
Liberalernas samtalskväll om problematisk skolfrånvaro gav inte alla svar, men viljan att göra gott för Västerbottens barn formligen strålade från paneldeltagarna. Må den vara lika stark hos skolledningar, elevhälsoteam, Region Västerbotten, socialtjänsten och Umeå kommunfullmäktige.
Petter Bergner
Politisk redaktör
Cafékvällen torsdag 29 januari – tema skola
Kvällens tema var skola. Två lärare och en deltagare från Strömbäcks folkhögskola berättade om skolans verksamhet och de kurser de har med inriktning på deltagare med NPF. En intressant kväll med efterföljande samtal. Cafékvällen besöktes av 29 deltagare. Mer om Strömbäcks folkhögskola hittar du på strombacksfolkhogskola.se
Kvällens gästföreläsare avtackades med varsin orange NPF-keps. Ett minne vår kepsaktion på torget tillsammans med Autism Västerbotten och Rättighetscentrum Västerbotten.
Föreläsarna Anna Vahlbäck, Isak Hamberg och Jenny Eriksson med sina NPF-kepsar
Tack!
Tack till alla Er som kom och deltog i vår gemensamma påverkansaktion på Rådhustorget, en aktion inom projektet Rättigheterna är våra, initierat av Rättighetscentrum Västerbotten. Målet är att belysa den alarmerande skolsituationen för barn och unga med NPF i Umeå och Västerbotten.
De orangea kepsarna fladdrade i vinden medan talarna från de tre organisationerna redogjorde för sina tankar om hur skolan måste förändras för att bli tillgänglig för elever med NPF.
Ett antal politiker hade hörsammat vår inbjudan, vilket gladde oss mycket. Det är ju så viktigt att just de som har makten att förändra också har kunskapen. Peter Vigren (S), Lukas Nilsson (KD), Veronica Eden (C), Elmer Eriksson(M) och Davis Kaza (AP) och kanske några fler politiker fanns på plats och att vi i Attention Umeå och Autism Västerbotten står på er sida och för er talan i kampen för en tillgänglig skola för ALLA barn.
Som sagt, tack till er alla som kom och visade ert engagemang. Vi hoppas att ni, kämpande föräldrar och anhöriga, känner att ni inte är ensamma i er kamp.
Ju fler vi blir desto starkare blir vi. Vi behöver dig i kampen. Om du inte redan är medlem i Attention Umeå eller Autism Västerbotten – gå med i någon av dessa föreningar eller kanske rent av i båda.
Du är hjärtligt välkommen!
Upprop
Ett upprop till dig, hårt kämpande NPF-förälder – vill du berätta om din och din familjs livssituation?
I samband med vår gemensamma påverkansaktion på Rådhustorget i Umeå den 11 oktober tog vi kontakt med media. Folkbladet visade intresse och ville belysa den svåra skolsituationen för elever med NPF och hur hårt den pressar hela familjen.
Reportern sa sig då vilja komma i kontakt med någon familj som vill berätta om sin vardag och den kamp de måste föra i hopp om att barnet ska få det stöd barnet behöver för att må bra, orka vara i skolan och ta till sig av undervisningen.
Vore fint om du kunde ställa upp för ett samtal med reportern. Om du känner att du vill berätta, ta kontakt med moa.bjurner@folkbladet.nu
Ps. Din berättelse är värdefull och bidrar till ökad kunskap och förståelse i samhället. Vi hoppas att du/ ni hörsammar vårt upprop. Det skulle betyda mycket.
Rättighetscentrum Västerbotten Autism Västerbotten Attention Umeå
Skolgruppen mötte skolförvaltningen
Skolgruppen mötte skolförvaltningen 10 oktober. Du kan läsa minnesanteckningarna på nedanstående länk.
NPF i kommunfullmäktige!
Vid kommunfullmäktiges sammanträde 27 oktober diskuterades skolsituationen för NPF-elever i Umeå kommun. Ta del av denna och gör din röst hörd.
Du kan t.ex. kontakta någon av politikerna och ge din syn. Du är oerhört viktig i Attentions arbete för en tillgänglig skola för elever med NPF. Tillsammans kan vi öka förståelsen hos beslutsfattarna för vilka satsningar som behöver göras för att en likvärdig skola skaerbjudas alla barn och unga i vår kommun.
Ta del av interpellationen och svar från från Moa Brydsten och efterföljande debatt på nedanstående länk. Ärendet börjar efter ca 2:40.
Interpellation: Vilken beredskap finns för skolövergång för elever med NPF? Anders Norqvist (L). Frågan ställdes till Moa Brydsten (S), ordf. i för- och grundskolenämnden
Övriga som yttrade sig var: Tobias Holmbom (V), Elmer Eriksson (M), Davis Kaza (AP), S-O Edvinsson (C), Daniell Andersson (V), Peter Vigren (S) och Arvid Lundberg (Mp).
Folkbladet 25-10-10
Vill belysa en utmanande skolsituation
PLUS
Publicerad idag kl. 06:00 – Uppdaterad idag kl. 08:04
Hundratals orangea kepsar kommer placeras ut på Rådhustorget i Umeå på lördag. Arrangörerna vill uppmärksamma de elever som inte klarar av att få behörighet till gymnasieskolan.
Ett hundratal orangea kepsar kommer pryda Rådhustorget på lördag. De ska symbolisera de elever i länet som inte fick behörighet att söka till gymnasiet.
– Jag är själv funkismamma och jag lider med barnen som inte får gå i skolan, säger Marina Schaeder, Autism Västerbotten, en av arrangörerna till aktionen.
Kring 10 procent av eleverna i länet klarar inte av att få behörighet efter grundskolan för att kunna fortsätta till gymnasiet. Inom gruppen av elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är siffran betydligt högre, där är det nästan var tredje elev, kring 28 procent, som inte kan gå vidare till gymnasiet i brist på rätt behörighet.
På lördag kommer Attention Umeå, Autism Västerbotten och Rättighetscentrum Västerbotten därför placera ut ett hundratal orangea kepsar på Rådhustorget för att belysa de här elevernas situation. De båda föreningarna är kritiska till att hur det nuvarande skolsystemet är utformat och att det har rätt verktyg för att kunna hjälpa de barn som har fått en NPF-diagnos och upplever svårigheter med skolmiljön.
– De här barnen slåss för något så självklart som rätten att gå i skolan, säger Karin Thelberg, från Attention Umeås skolgrupp.
Både Marina Schaeder och Karin Thelberg pekar på att Umeå kommun inte har förutsättningar att ge alla barn, oavsett diagnos eller ej, en lyckad skolgång. Bristerna leder till stor frånvaro bland elever med NPF och i stor utsträckning påverkar det hela familjer, som förväntas ta ett större ansvar för sina barns skolgång när eleven inte klarar av skolmiljön.
– Vi vet också att bristen på stöd och resurser i skolan för elever med NPF kan resultera i utanförskap och psykisk ohälsa, säger Karin Thelberg.
”Om man tar bort skolan så tar man i förlängningen bort samhället. Vart ska de här barnen ta vägen då?” Marina Schaeder, skolombud Autism Västerbotten
Det är andra gången som aktionen genomförs, genom ett samarbete mellan föreningen Attention i Umeå och Autism Västerbotten, men också Rättighetscentrum Västerbotten är med som arrangör.
– Skolan är så viktig! Om man tar bort skolan så tar man i förlängningen bort samhället. Vart ska de här barnen ta vägen då? frågar sig Marina Schaeder och fortsätter:
– Umeå kommun är en förebild för de andra kranskommunerna, de borde föregå med gott exempel, säger Schaeder.
På lördag kommer representanter från föreningarna finnas på plats på Rådhustorget mellan klockan 14–16.
Attention Umeå är en lokal förening i ett rikstäckande föreningsnätverk vars ambition är att jobba med att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, och deras anhöriga ska bemötas med respekt och få det stöd de behöver.
Autism Västerbotten vill sprida kunskap om autism, påverka beslutsfattare och skapa mötesplatser.
Rättighetscentrum Västerbotten är en antidiskrimineringsbyrå, och är med i projektet genom funktionsrättsprojektet ”Rättigheterna är våra”.
moa.bjurner@folkbladet.nu
Riksförbundet Attentions skolrapport presenterad
Riksförbundet Attention har nyligen presenterat sin årliga rapport om skolsituationen i landet för barn/unga med NPF.
Radio Västerbotten kontaktade vår förening för en intervju och för att höra vår förenings syn på rapporten.
Aktion för barn med NPF
Publicerad 21 maj kl. 11:00 – Uppdaterad i tisdags kl. 09:40
Therese Schaeder, själv med ADHD, talar om behov i skolan för barn med NPF.
Det här är en läsarartikel inskickad till Föreningsnytt.
NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till exempel autism, ADHD eller språkstörningar. Det finns i dag cirka 1400 elever i Umeås skolor med NPF-problematik.
Funktionsnedsättningen kan vara måttlig eller mycket svår och påverkar alltid skolarbetet. Många elever behöver anpassade små lärmiljöer med NPF-kompetent personal. Projektet Rättigheterna är våra, som finansieras av arvsfonden, tog initiativ till en aktion på Rådhustorget tillsammans med föreningarna Attention Umeå och Autism Västerbotten för att uppmärksamma behoven. De använde orangefärgade kepsar som symbol för de cirka 100 elever med NPF som inte kommit in på gymnasiet i Västerbotten.
Antalet platser i resursskola är helt otillräckligt. I högstadiet blir svårigheterna som störst för elever med NPF. Inför hösten 2025 erbjuds i Umeå 19 platser för årskurs sju i resursskola. 40 elever har ansökt men hälften kommer att bli utan. Vad som erbjuds dessa elever med stora behov är oklart.
Totalt i Malmö, tre gånger så stort som Umeå, har man det gångna året insett det stora behovet av anpassade små lärmiljöer. Man har arbetat framgångsrikt med barnkonventionen som grund och inrättat över 300 platser i resursskola. NPF-problematiken är så svår och omfattande att den borde ses som ett folkhälsoproblem. Barnens anhöriga kan tvingas gå ner i arbetstid för att stötta dem eller kan inte jobba, blir utmattade och deprimerade med psykiska problem.
Rättigheterna är våra går ut på att samla in berättelser från funktionsnedsatta i länet som ska presenteras vid en utställning på museet i en lättillgänglig sal från vernissagen 6/6 till maj -26. Projektet genomförs i samarbete med Länsmuseet och Funktionsrätt, Västerbotten.
Bengt Lagerkvist, barnläkare
Hur skapa likvärdig utbildning för elever med funktionsnedsättningar?
UCFF (Umeå Centrum För Funktionshinderforskning)
Torsdag 22 maj, 2025kl. 13:00 – 16:30
Attention Umeå har tillsammans med Autism Västerbotten deltagit i projektet ”Rättigheterna är våra” under våren 2025. Projektet drivs av Rättighetscentrum Västerbotten i samverkan med Funktionsrätt Västerbotten och Västerbottens Museum.
Den 9 maj genomförde vi en ”kepsaktion” på Rådhustorget i Umeå. En inbjudan kom från UCFF och representanter från projektet fick möjlighet att berätta om vårt gemensamma arbete.
Projektledaren Emma Möller sammanfattade vår presentation på temadagen med följande ord ”Det blev en jättefin eftermiddag på UCFF-konferensen och vår presentation var mycket uppskattad. Vi hade tårar i ögonen när Karin läste upp ett brev från en kämpande mamma till ett barn med NPF. Jag fick ett tackbrev från UCFF där de skrev att vår presentation ledde till måna bra samtal.
Jag tycker verkligen att vi ska ses igen efter sommaren och planera för fler gemensamma aktiviteter under hösten, en till kepsaktion på stan eller en gemensam programpunkt på museet kopplat till utställningen eller båda.”
Skolgruppen mötte skolförvaltningen
Skolgruppen hade den 23 april ett möte med representanter för Skolförvaltningen, skolstrateg Lina Gullbrand och utbildningsstrateg Marie Karling. Gruppen redogjorde för den alarmerande skolsituationen i kommunen med fokus på behovet av platser i resursskola/särskilda undervisningsgrupper. Det var ett första möte och vi hoppas på en fortsättning. Minnesanteckningar se nedan.
Tjänsteanteckning för möte med företrädare från Attention
Medverkande från Attention
Karin Thelberg, ledamot
Bengt Lagerkvist, ledamot
Medverkande från utbildningsförvaltningen, Umeå kommun:
Lina Gullbrand, skolstrateg
Marie Karling, utbildningsstrateg
I anteckningen nedan nämns inte namn utan: Attention, företrädare för Attention, skolstrateg och utbildningsstrateg.
Tjänsteanteckningen är förd av Marie Karling, utbildningsstrateg.
Introduktion av mötet
Inledningsvis presenterade sig mötesdeltagarna för varandra.
Skolstrateg gick igenom strukturen och syftet med mötet:
Att lyssna in frågor och synpunkter från Attention samt möjlighet att ställa frågor och föra dialog.
Nuläget för organisering av resursskola med mera
Skolstrateg gick igenom utgångspunkten för Umeå kommuns och utbildningsförvaltningens organisation med resursskolor, kommunövergripande särskild undervisningsgrupp samt klasser för elever med behov av stora anpassningar i lärmiljön såväl i 4–6 som i årskurs 7-9 samt organiseringen av flexgrupper, samt akutskola.
Frågor, synpunkter i relation till nuläget
Utifrån beskrivningen av nuläget framför Attention att det finns en upplevelse av otydlighet i hur Umeå kommun kommunicerar organiseringen av undervisningen för elever med NPF och som är i behov av ett mindre sammanhang.
Vidare framför Attention att deras vision är att elever med stora behov av anpassningar ska få gå i skolan och delta i undervisningen i ett mindre sammanhang. Exempel på goda erfarenheter ges från Bräntbergsskolan där eleverna får prata om sin funktionsnedsättning inom ämnesområdet Livskunskap. Vidare framför Attention behovet av att stödet ges tidigt.
Attention hänvisar till att de inte fått svar på frågan om hur många elever som går i särskild undervisningsgrupp och att det är en brist att utbildningsförvaltningen inte kan redovisa detta.
Behov hos elever med NPF
Attention framför att behoven för barn/elever med NPF ser olika ut. Attention återger en siffra på 1500 barn och att en tredjedel av dessa uppmärksammas i förskolan. Vidare ställs frågan hur Umeå kommun arbetar med detta. Vidare ställs frågan vad Umeå kommun anser fungerar bra för elever med NPF. Attention framför att vårdnadshavare uttrycker att det stöd deras barn får i skolan inte är tillräckligt.
Skolstrateg framför att det under flera år genomförts såväl organisatoriska förändringar som kompetenshöjning för personal i de olika skolformerna om hur utbildnings- och undervisningsmiljön kan tillskapas för att möta barn och elevers olika behov. Vidare tydliggör skolstrateg vikten av att arbeta flexibelt då varje barn/elev är unika individer och behoven och förutsättningarna skiljer sig åt. Skolstrateg lyfter upp att det inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet identifieras behov av förbättringar.
Ett område som lyfts fram är behovet av grupprum, där elever som är i behov av det under del av skoldag kan få sin undervisning. På äldre skolor kan detta vara en utmaning att tillskapa, medan det på nya skolor såsom Carlslund funnits en medveten tanke att bygga in möjligheten till att få undervisning i ett mindre sammanhang i anslutning till ordinarie klassrum.
Elever med NPF har hög skolfrånvaro
Attention framför att de trots frågor inte fått svar på hur många elever med NPF som är hemmasittare, elever med problematisk skolfrånvaro. Vidare framförs att flickor med NPF visar en högre frånvaro från årskurs 7. I samband med frånvaro lyfter Attention fram att behovet av stöd finns från årskurs 4, att det är tydligt visat. Attention efterfrågar därför att åtgärder genomförs redan från årskurs 4.
Vidare hänvisar Attention till föräldranätverket Rätten till utbildning och den statistik som de tagit fram som visar på att barn/elever med NPF oftare lider av psykisk ohälsa och att självmordsfrekvensen är hög. Attention lyfter fram att NPF kan ses som ett folkhälsoproblem, och att det behöver arbetas med på flera plan i samhället.
Vikten av nätverk
Utifrån tidigare fråga som ställdes om vad som är framgångsrikt i arbetet med elever inom NPF och då också i relation till frågan om skolfrånvaro, beskriver utbildningsstrateg att där det finns ett bra samarbete med andra myndigheter, vårdnadshavare och barn är framgångsrikt för att barnet/eleven ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Utbildningsstrateg ställde frågan om Attention också möter andra myndigheter i frågan rätten till utbildning och andra myndigheters ansvar att ge stöd till såväl barn som vårdnadshavare. Attention hänvisar till ett tidigare regionprojekt och beskriver att idén om att det ska finnas en samordnare som tar en del av ansvaret att samordna myndighetskontakter så att vårdnadshavare inte har hela ansvaret. I dialogen framförs av företrädare från Attention att det kan bli svårt, då det måste vara vårdnasahavare som är ansvarig för sitt barn. Vidare lyfts att det som visat sig vara framgångsrikt är att familjer på frivillig väg tar stöd. Utbildningsstrateg lyfter fram att skolan kan bidra till att kontakter med berörda myndigheter tas.
Kommunens ansvar
Attention lyfter fram att Umeå kommun behöver bli tydligare med vad som erbjuds till elever med NPF och som har stora behov av särskilt stöd. Attention lyfter fram Malmös utredning och barnkonsekvensanalys som en grund för inspiration. Särskilt lyfter Attention fram vikten av att tala med barnen och återkoppla till Malmös utredning.
Skolstrateg, som läst utredningen, beskriver att det barnen ger uttryck för att det ska finnas möjlighet till både och, det mindre undervisningssammanhanget men också det större sociala nätverket som eleverna har i den undervisningsgrupp (klass) som de tillhör.
Attention beskriver att vissa elever inom NPF inte kommer att mäkta med att gå i helklass, och att det då vore bra att det finns möjlighet att på en och samma skola erbjuda båda delarna för att möta elevernas behov. I samband med detta lyfter Attention upp ett behov av att det bör finnas olika grupper för elever med NPF och elever som ligger nära IF (Intellektuell funktionsnedsättning).
Avslutning
Utbildningsstrateg sammanfattar mötets innehåll samt att tjänsteanteckning delas med företrädare från Attention.
Attention framför att de önskar fortsatt dialog.
VK 25-02-25
Umeås lokalförening av Attention har cirka 200 medlemmar som arbetar för att människor med NPF ska få det bättre. Diagnoserna autism och ADHD är vanligast förekommande.
Föreningen arrangerade ett möte med fokus på anhörigas situation.
Det är framför allt kvinnor som drabbas av att ständigt behöva finnas till hands. De blir stressade, deprimerade, utslitna, får sömnproblem och måste gå ner i arbetstid. Det finns en viss ärftlighet inom NPF och många familjer har flera medlemmar med NPF-problematik. Anhöriga med egen NPF-diagnos är särskilt drabbade av psykiska problem.
Diagnosen NPF uppskattas förekomma i 7–9 procent bland skolelever av nätverket Rätten till utbildning. Det finns i Umeås skolor omkring 1500 elever med NPF-problematik. Kring dessa elever finns anhöriga som kan få svåra psykiska problem på grund av barnets svårigheter i skola och samhälle.
Anhöriga säger att socialtjänsten inte fungerar med sin lagligt ålagda stödfunktion och detsamma gäller skollagen. Antalet hemmasittande ökar
NPF bör erkännas som ett folkhälsoproblem. Det bör hjälpa socialtjänst och skola att fullgöra sina lagligen ålagda skyldigheter och nationella myndigheter att se och åtgärda problemen.
Bengt Lagerkvist
Barnläkare, ledamot i Attentions styrelse
Artikel i VK 2024-12-14
Ett reportage i positiv anda i VK där både elever och personal kommer till tals både i ord och bild.
Interpellation i kommunfullmäktige angående särskilda undervisnings-grupper, 30 september 2024
Interpellationssvaret och efterföljande debatt på Anders Norqvists interpellation angående särskilda undervisningsgrupper inom grundskolan i Umeå (startar efter ca 4 minuter)
Debattartikel i VK 24-11-13
Debattartikel i VK 23-05-13
