Familjecentralskonferens i Umeå
Den årliga Familjecentralskonferensen genomfördes på Umeå Folkets Hus 6 – 7 maj.
Ca 900 personer deltog under de två dagarna.
Attention hade en monter där och tr från Attention Umeå ansvarade för montern den sista konferensdagen (Mattias- Bengt och Karin).
Samtalsträffar för föräldrar – Hemmakämpare Umeå
Välkommen till öppna och stödjande samtalsträffar tillsammans med föräldranätverket Hemmakämpare Umeå
Innehåll:
Vi är föräldrar till barn som kämpar med att gå till och vara i skolan. I en trygg och tillåtande gemenskap delar vi erfarenheter, lyssnar till varandra och ger stöd – utan krav eller prestation.
Träffarna är ett tillfälle att känna igen sig, få nya perspektiv och möta andra som förstår vardagens utmaningar. Här finns utrymme för både samtal, igenkänning och gemensam styrka.
Datum och tider:
- 21/5 kl.11.30–13.30
- 31/5 kl.14.00-16.00
- 3/6 kl.11.30–13.30
Plats:
Kulturhuset Klossen, Ålidhem
Övrigt:
Ange gärna vilket eller vilka av datumen du kan närvara på.
Varmt välkommen att delta!
Kursledare
Sofia Hedendahl
Kontakt
Linda HolmströmFolkbildningsutvecklare Natur, Djur & Miljö
Vi hyllar vår nestor Bengt som jobbar mycket aktivt i vår styrelse och skolgrupp
Bengt Lagerkvist är uppvuxen i Saltsjöbaden men hans far kommer från Vännäsby.
FOTO: ABEBE ASRES
FAMILJELIVSINTERVJUN
Från pionjär inom barnvård till student: Bengts ovanliga livsresa
Från pionjär inom svensk barnhabilitering till internationella uppdrag i krigszoner, och student igen på gamla dar. När Bengt Lagerkvist i Umeå nu fyller 90 år blickar han tillbaka på ett liv som präglats av nyfikenhet, engagemang och viljan att ständigt fortsätta utvecklas.
Bengt föddes i Saltsjöbaden, där hans far arbetade inom bankväsendet. Men med rötter i Vännäs kändes flytten till Umeå naturlig. År 1977 tillträdde han en ny tjänst som habiliteringsöverläkare i Umeå. Detta var under en tid som präglades av stora förändringar inom barnvården.
– Det här var en brytningstid när vården för barn med rörelsehinder, som cerebral pares och ryggmärgsbråck, flyttades från institutioner till vård och träning i hemmet eller till respektive skola, berättar Bengt.
Tillsammans med organisationsassistenten Gunnel Nyberg byggdes en ny struktur upp. Ett 70-tal tjänster skapades inom olika yrkesgrupper och Umeå fick landets första samordnade habilitering. Bengt var även med och planerade Kolbäckens habilitering.
Synen på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har förändrats kraftigt sedan dess.
– Vi pratade inte om NPF när jag jobbade här då. Det var inget etablerat begrepp utan det kom senare, säger han.
Han minns hur begreppet växte fram och så småningom kom att omfatta diagnoser som adhd, autism och språkstörningar. I dag får betydligt fler barn diagnoser, något han ser som ett måste.
– Det är ju nödvändigt helt enkelt om man ska se till siffror på hur många som finns i varje klass i skolan, menar Bengt.
Han uppskattar att två till tre barn per klass kan ha en diagnos och betonar behovet av anpassningar i skolan. Samtidigt är han kritisk till den växande trenden med så kallade ”No excuses”-skolor som startat i USA och England och som även ska initieras här i Sverige.
– Dessa skolor handlar om att man ska ställa krav på barn och de ska lära sig att veta hut. Det kommer inte att fungera på barn med NPF. Det är motsatsen till vad man behöver göra för dem, säger Bengt.
I dag är han engagerad i organisationen Riksförbundet Attention, där han arbetar för personer med NPF och deras anhöriga. Han ser positivt på dialogen med skolledningen i Umeå, men anser att resurserna fortfarande är otillräckliga.
Efter att ha jobbat i omkring tio år i Umeå fortsatte Bengt sin karriär i Uppsala och fick därefter internationella uppdrag för WHO i Afrika och Asien. Senare arbetade han i forna Jugoslavien, där han bland annat utbildade personal inom öppenvårdspsykiatri och bodde dessutom en period i Sarajevo.
– Det blev en väldigt viktig start för oss. Vi hade engagerat oss under kriget och vi fortsatte i många år, säger han.
Trots att han var barnläkare var hans erfarenheter värdefull även inom vuxenpsykiatrin.
– Det visade sig ganska snart att det sätt vi arbetar på i Sverige, med arbetslag och flera olika specialister, var en bra metod, menar han.
Arbetet var stundtals riskfyllt.
– När jag kom till Sarajevo och Zagreb så var det väldigt många som fått splitterskador i ryggmärgen. Det var unga män som förlorade sin sexuella förmåga. De var bitvis också väldigt aggressiva. Det var många som tog med sig vapen in i vården, berättar Bengt.
– Men erfarenheten från behandling av patienter med ryggmärgsskador kunde jag föra över till patienterna där.
Efter pensionen vikarierade Bengt som skolläkare i Umeå och på olika habiliteringsmottagningar. Han började också studera. Det var litteraturvetenskap som var hans främsta intresse. Bengt blev kallade universitetets äldsta student när han tog sin masterexamen.
Förutom detta har Bengt även skrivit flera läroböcker för vårdpersonal inom barnmedicin. Han har också gett ut ett 20-tal små skrifter på eget förlag om sina studier och resor.
Fram till för två år sedan åkte 90-åringen mycket skidor i Nydalaspåret. Även spåren på Mariehemsängarna har lockat honom.
– För två år sedan åkte jag tusen mil på ängarna, säger han.
Dessutom har Bengt åkt Vasalop pet vid tre tillfällen. Han cyklar också regelbundet och tränar på gym.
Bengt är gift med Gunnel och de har en båt i Stockholms skärgård. Där seglar de fortfarande med sin Maxi 77. Bengt har också fyra barn från ett tidigare förhållande och Gunnel har två barn.
90-årsdagen firas med släkt och vänner i Umeå, följt av fler firanden senare under våren.
– Jag är ju söndagsbarn. Jag var född på en söndag. Men nu är det dags att fylla år på en söndag också, säger han.
Monica G Engström
Efterlysning!
Thomas Nyström, reporter på SVT söker kontakt med familjer som har erfarenhet av de långa väntetiderna till BUP. Så här skriver han;
Jag arbetar med publiceringar om hur barn och unga påverkas av väntetiderna till BUP i Västerbotten. Jag har varit i kontakt med flera familjer som i flera år kämpat med att få till en utredning eller att påbörja behandling. Samtalen jag hittills har haft har gett mig en bättre förståelse för dessa familjers situation.
Dessvärre vill ingen jag hittills haft kontakt med medverka i en intervju med namn och bild.
Vi kan inleda med ett enkelt samtal och ta det därifrån. Det är viktigt att vårdnadshavarna känner att en eventuell publicering blir okej, så om de har frågor är jag tillgänglig för att besvara dessa.
Med vänliga hälsningar,
| Tomas Nyström Reporter SVT Nyheter Västerbotten +46 70 – 083 97 12 090 – 203 13 27 tomas.nystrom@svt.se |
| Sveriges Television AB Stationsgatan 9 · 931 31 Skellefteå SVT.se/vasterbotten |
Cafékvällen måndag 20 april
Vi hade en lyckad Cafèkväll i måndags. Det kom 10 personer, de flesta medlemmar och personer med egen Diagnos. Vi fikade matigt fika och samtalade om våra liv, möjligheter och svårigheter, lyssnade på varandra och gav goda råd efter förfrågan.
Vi hade så kul och trevligt att vi glömde tiden och lämnade lokalen efter kl. 20:35.
Årsmötet
Föreningens årsmöte ägde rum den 29 mars. 15 medlemmar deltog. Till ordförande för mötet valdes Ulf Lejon Åström som rutinerat ledde årsmötesförhandlingarna.
Ordförande Annika fick förnyat förtroende att leda föreningens verksamhet. Till ny suppleant valdes Therese Schaeder och till ny revisor Sofie Gustafsson.
I samband med årsmötet avtackades Mattias Smeds, Sofia Hedendahl och Marie Ullander-Slättmyr.
VK 2026-04-14
Föreningen Attention har haft sitt årsmöte
UMEÅ. Föreningen Attention Umeå höll sista söndagen i mars sitt årsmöte. Föreningen är en av cirka 50 delföreningar i Sverige som arbetar för människor med NPF-diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).
Umeåföreningen har ungefär 250 medlemmar. Läkaren Annika Wallin, som varit ordförande i många år omvaldes för ytterligare två år.
Psykologstuderande Rebecca Heller valdes till vice ordförande varefter föreningen höll ett konstituerande styrelsemöte.
Mattias Smeds som suttit många år i styrelsen blev avtackad.
Bengt Lagerkvist barnläkare och styrelseledamot
Kommande aktiviteter våren 2026
Lördag 13 juni
Sommaravslutning kl 13 – 16. Mer information kommer senare.
Samtal om problematisk skolfrånvaro
NPF och skolfrånvaro.
En diskussion om problemet med frånvaro i skolan arrangerades av Liberalerna i Folkets hus. Paneldeltagare var Karin Thelberg från Attention Umeås skolgrupp, Caroline Bergh skolkurators-föreningen, Petra Järnbert från Maja Beskovskolan och Hanna Lundin Jernberg, gruppledare för liberalerna. Många föräldrar i publiken vittnade om sina svårigheter att få gehör för barnens behov. Karin Thelberg talade om bristen på resursskolor som har små klasser med erfarna lärare, och fick medhåll av Petra Järnbert. Bengt Lagerkvist från Attention betonade att NPF-problematiken bör ses som ett folkhälsoproblem eftersom diagnosen är så vanlig och en elev med svår NPF påverkar sina vårdnadshavare så starkt att de kan få depressioner och behöver gå ner i arbetstid.
Bengt Lagerkvist
Problematisk skolfrånvaro – hur fångar vi upp barn i tid?
Debattartikel skriven i Västerbottningen 27 mars av Petter Bergner politisk redaktör
Det var ämnet för en angelägen och välbesökt samtalskväll som Liberalerna i Umeå anordnade måndagen den 23 mars. Arrangemanget gav välbehövligt rum för eftertanke och fördjupning om ett allvarligt och komplext samhällsproblem.
Liberalerna hade samlat en panel bestående av Karin Thelberg, Attention Umeå, Caroline Bergh, ordförande för Sveriges skolkuratorsförening, Hanna Lundin Jernberg, gruppledare för Liberalerna i Umeå kommun och Petra Järnbert, förstelärare på Maja Beskowskolan.
Caroline Bergh från Sveriges skolkuratorsförening slog ett kraftigt slag för barnperspektivet och påpekade att det finns olika typer av problematisk skolfrånvaro. En grundfråga att ställa sig är vad det är i skolan som gör att eleven inte kan vara där, menade hon.
Ett återkommande tema under samtalskvällen handlade om hur skola och samhälle kan bli bättre på att stödja barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD (NPF-diagnoser), barn som ofta kämpar och riskerar att fastnad i problematisk skolfrånvaro.
Vittnesmål från föräldrar i publiken illustrerade hur förtvivlat det kan bli när barnen inte får stöd och föräldrarna tvingas föra en mångårig kamp för deras rätt. Någon hade gått på en oändlig mängd möten utan tydliga resultat. Någon var orolig för klivet från skola till vuxenliv. Någon hade fått barnets behov identifierade redan i förskolan, men hade sedan mött en grundskola som inte fångat upp. Flera hade köat, tjatat och krigat desperat i åratal för sina barn.
Från vänster: Karin Thelberg, Attention Umeå, Caroline Bergh, ordförande Sveriges skolkuratorsförening, Hanna Lundin Jernberg, gruppledare för Liberalerna i Umeå kommun, och Petra Järnbert, förstelärare på Maja Beskowskolan.
Utifrån sin kuratorskompetens och erfarenhet gav Caroline Bergh en uppfordrande passning till de myndigheter som ofta är parter i samverkan kring barn med NPF-diagnoser och problematisk skolfrånvaro. Hon pekade på risken att det blir en samverkan där parterna bara dyker upp pliktskyldigt, för att kunna säga att de har samverkat, men utan tillräcklig utvärdering av vad som faktiskt fungerar och inte. Caroline Bergh betonade vikten av att sätta barnets behov i centrum, våga utvärdera effekten och verkligen samordna för barnets bästa.
Liberalernas samtalskväll om problematisk skolfrånvaro gav inte alla svar, men viljan att göra gott för Västerbottens barn formligen strålade från paneldeltagarna.
Karin Thelberg från Attention Umeå pekade på bristen på resursskolor. Det är skolor där barn med NPF-diagnoser, som inte orkar eller klarar av en vanlig skola, kan gå. Karin Thelberg berättade att barn i Umeå kommun måste vänta till sjunde klass för att kunna gå på en sådan skola och att kön är lång.
I Umeå kommun finns det två sådana skolor, Bräntbergsskolan och Björkenskolan. Antalet platser är få och Attention har länge krävt en satsning för att möta behoven. Hon fick medhåll av försteläraren Petra Järnbert, som också efterlyste mer resurser tidigare i skolsystemet och berättade om hur flex-teamet på Maja Beskowskolan jobbar.
Petra Järnbert fick beröm för sitt arbete av en tacksam förälder i lokalen. Sådant värmer att se och understryker att även vanliga skolor naturligtvis kan och måste göra viktiga insatser för denna elevgrupp.
Liberalernas gruppledare, Hanna Lundin Jernberg, lyssnade mer än hon pratade. Hon hann dock berätta att L driver frågan om fler resursskolor. Partiet vill också att kommunen ska se de minskade födslotalen som en chans att nå 15-barnsmålet i förskolan. Med mindre barngrupper i förskolan ska det bli bättre arbetsmiljö för personalen och lättare att se de små individernas behov, tänker sig Liberalerna. Men problematiken med problematisk frånvaro är som sagt komplex. Den måste förmodligen mötas från flera ingångar samtidigt – skolpolitiska såväl som socialpolitiska.
Liberalernas samtalskväll om problematisk skolfrånvaro gav inte alla svar, men viljan att göra gott för Västerbottens barn formligen strålade från paneldeltagarna. Må den vara lika stark hos skolledningar, elevhälsoteam, Region Västerbotten, socialtjänsten och Umeå kommunfullmäktige.
Petter Bergner
Politisk redaktör
Vill du träffa andra föräldrar i liknande situation?
Har du ett barn som kämpar med skolnärvaron – och känner att det ibland kan vara ensamt?
Vi är några föräldrar som vill skapa ett sammanhang. Inte för något formellt eller färdigt, utan för enkel gemenskap. En kopp kaffe, ett samtal, att få dela erfarenheter eller bara sitta tillsammans med andra som förstår.
Tanken är att skapa en liten mötesplats tillsammans, utan krav eller prestation. Det får bli det vi behöver att det är.
Vill du vara med?
Hör gärna av dig till oss genom Karin i Attentions skolgrupp. Mail: karin.thelberg52@gmail.com. Hon kommer att fungera som mellanhand och skicka din adress vidare till oss föräldrar som vill starta denna grupp.
NPF-anpassade kurser på Strömbäcks folkhögskola
VK Publicerad 11 februari 2026
Kvällens medverkande från Strömbäck var Anna Valbäck, Isak Hamberg och Jenny Eriksson.
Det här är en läsarartikel inskickad till Föreningsnytt.
Attention arbetar för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Många elever med NPF har stora svårigheter i den vanliga skolan. De får inte det stöd de behöver, vilket leder till hög frånvaro och låga studieresultat.
I Umeå är det 28 procent av eleverna med NPF som inte kommer in på gymnasiet. Inom Attention Umeå finns en skolgrupp som arbetar för att förbättringar ska ske för dessa elever.
Den 29 januari bjöd Attention in till en så kallad kafékväll. I fokus stod Strömbäcks folkhögskola. Över tjugo personer kom, lyssnade, bjöds på fika och samtalade. Av de fyra politiker som bjudits in kom tyvärr bara en.
Anna Valbäck, lärare och kursföreståndare leder kursen ”Allmän kurs Fokus leva” på grundskolenivå, Hon berättade att kursen ger ämneskunskap i matte, svenska och engelska men också livskunskap. Den berör allt från att städa sitt rum till sex- och samlevnad eller hur samhället styrs.
Jenny Eriksson, kursföreståndare och lärare i matematik, informerade om kurser på gymnasienivå. Isak Hamberg, som nu studerar sitt tredje år på skolan, berättade om sina erfarenheter. Isak har gått från hög frånvaro i den vanliga skolan till att nu trivas med studierna. Flera ungdomar med NPF-diagnos berättade att de kommer att söka till kurser på Strömbäck
Ledande principer för undervisningen är personlig utveckling och demokrati. Undervisningen bedrivs i små klasser, har ett långsamt tempo och socialpedagoger finns som extra resurs i varje klass. Dagarna börjar alltid på samma sätt och all information om eventuella förändringar lämnas en vecka i förväg. Detta passar särskilt väl för deltagare med en NPF-diagnos.
Man kan börja på Strömbäck höstterminen det år då man fyller 16 år, när skolplikten är över. En förutsättning för att man ska kunna börja innan man är 18 år är att kommunen betalar skolpengen.
Schemat är anpassat till busstiderna för dem som inte bor på skolan. Nästan hälften av de 150 eleverna bor på internat i egna rum och alla har rätt till studiestöd från CSN. För deltagare som bor på internatet och går Fokus Leva finns socialpedagoger på plats hela dagen. De stöttar både i skolarbetet och i vardagen utanför skolan. Till personalen räknas också den lurviga skolhunden Tjorven. Hennes uppgift är att bidra med lugn och trygghet.
Som tack för en mycket intressant information förärades de tre gästerna var sin NPF-keps. Det blev en givande kafékväll som förhoppningsvis tände en strimma hopp bland de ungdomar och även föräldrar som deltog och som känner oro för sina och sina barns möjligheter att hitta en skolmiljö, där stöd och hjälp ges utifrån elevens behov.
Bengt Lagerkvist, barnläkare och ledamot av skolgruppen
Ny lag gäller för situationer när föräldrar kan vabba
Från den 1 januari 2026 finns det nya situationer när föräldrar kan vabba. Föräldrar kan vabba när de lär personal i förskola och skola vad deras barn behöver för vård. De kan även vabba för möte med skolan, förskolan eller socialtjänsten. Se länk till Försäkringskassan!
NPF i media
Här presenterar vi länkar till tidningsartiklar, radio/TV-inslag och debattartiklar på temat NPF.
SR Karlavagnen 26-01-16
Hemmasittande och skolan
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2719709
Folkbladet 25-12-28
Stödet brister för en åttaåring som vägrar skolan
En skoldag försökte han strypa sig själv med händerna.
Men trots att Elias, 8 år, vägrat gå i skolan har det inte satts in tillräckligt stöd. Sista tiden innan jullovet har han varit i skolan tillsammans med sin pappa.
– Man pendlar mellan att vara arg, ledsen, irriterad, uppgiven och hoppfull, säger hans mamma.
Folkbladet 26-01-02
Rättighetscentrum stöttar familjer: ”En tickande bomb”
Allt fler familjer vänder sig till Rättighetscentrum i Västerbotten, där jurister kan stötta i kontakten med skolan.
– NPF i skolan är som en tickande bomb, säger juristen Lisa Krutrök.
Folkbladet 26-01-04
Vändningen efter kampen – så fick familjen skolan att fungera
Föräldrar med barn med NPF vittnar ofta om svårigheterna med att få ett bra stöd i skolan. Men för Umeåfamiljen har det vänt till det bättre.
– Många föräldrar tror att det är hopplöst, men det går faktiskt att få ordning på saker fast det är svårt, säger mamman till två ungdomar med autism.
TV4 nyhetsmorgon 25.10.12
Råd för en enklare vardag med autism
Att vara autistisk kan innebära utmaningar, men också styrka, glädje och stolthet. I nya boken Att leva med autism delar Clara Törnvall med sig av egna och andras erfarenheter för att göra vardagen lite enklare.
https://www.tv4play.se/klipp/973335aa1301dbed9b56/video-rad-for-en-enklare-vardag-med-autism
NPF i kommunfullmäktige!
Vid kommunfullmäktiges sammanträde 27 oktober diskuterades skolsituationen för NPF-elever i Umeå kommun. Ta del av denna och gör din röst hörd.
Du kan t.ex. kontakta någon av politikerna och ge din syn. Du är oerhört viktig i Attentions arbete för en tillgänglig skola för elever med NPF. Tillsammans kan vi öka förståelsen hos beslutsfattarna för vilka satsningar som behöver göras för att en likvärdig skola skaerbjudas alla barn och unga i vår kommun.
Ta del av interpellationen och svar från från Moa Brydsten och efterföljande debatt på nedanstående länk. Ärendet börjar efter ca 2:40.
Interpellation: Vilken beredskap finns för skolövergång för elever med NPF? Anders Norqvist (L). Frågan ställdes till Moa Brydsten (S), ordf. i för- och grundskolenämnden
Övriga som yttrade sig var: Tobias Holmbom (V), Elmer Eriksson (M), Davis Kaza (AP), S-O Edvinsson (C), Daniell Andersson (V), Peter Vigren (S) och Arvid Lundberg (Mp).
Det krävs för att lösa skolkaoset för NPF-eleverna
Sveriges RadioP1 Dagens Eko
https://www.sverigesradio.se/artikel/zelda-har-npf-har-inte-fatt-godkanda-betyg
Attention Play på YouTube
Attention har en egen kanal på YouTube med filmer som speglar vår verksamhet, se länk nedan:
https://www.youtube.com/user/attentionplay
Tidningen Attention
finns sedan januari 2025 bara på webben eller via den app som du kan ladda ner via nedanstående länk
Tidningen Attention – Riksförbundet Attention
Riksförbundet Attentions skolrapport presenterad
Riksförbundet Attention har nyligen presenterat sin årliga rapport om skolsituationen i landet för barn/unga med NPF.
Radio Västerbotten kontaktade vår förening för en intervju och för att höra vår förenings syn på rapporten. Du kan lyssna på intervjun som är ca 8 minuter lång på bifogad länk.
Radio Västerbotten 22 augusti 2025: https://sverigesradio.se/play/avsnitt/2641969#62312025:
Nytt stöd för att möta barn och ungdomar med NPF
SISU Idrottsutbildarna, idrottsrörelsens studieförbund, har tillsammans med Riksförbundet Attention tagit fram en kunskapssida som underlättar arbetet med att skapa en inkluderande och stödjande miljö inom idrott för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.
Attention–Nytt
Attention-Nytt är ett internt nyhetsbrev med nyheter och aktuellt för Attention nationellt. Det skickas ut till alla lokala föreningar varje månad men går även att ladda ner som PDF här. Informationen är enbart för er aktiva i lokalföreningen.
Frågor om innehållet skickas till foreningsadmin@attention.se
2025
- Attention-Nytt nr. 1 – 2025
- Attention-Nytt nr. 2 – 2025
- Attention-Nytt nr. 3 – 2025
- Attention-Nytt nr. 4 – 2025
- Attention-Nytt nr. 5 – 2025
- Attention-Nytt nr. 6 – 2025
- Attention-Nytt nr. 7 – 2025
- Attention-Nytt nr. 8 – 2025
NPF-linjen
Möjligheten att kontakta oss via Attentions NPF-linje, där både anhöriga och personer med egen diagnos kan ringa och prata om det som är angeläget enskilt för just dem, har varit väldigt uppskattad. Linjen bemannas av personer som har egen erfarenhet av att leva med NPF och anhörigskap. Telefonnumret är 08-642 12 34 och följande tider gäller:
Nya öppettider för NPF-linjen
Från och med hösten 2025 har NPF-linjen nya öppettider:
- Måndagar 11.00 – 13.00
- Onsdagar 18.00 – 19:30
Bra stöd och tips finn också på Attention riks sida med anhörigfrågor. Där finns det möjlighet att skicka in sina frågor, men det finns också en lista med färdiga frågor och svar som fylls på kontinuerligt:
Hjälplinjen – en ny nationell stödlinje
Hjälplinjen är en ny nationell stödlinje för psykisk ohälsa och suicidprevention som drivs av Region Stockholm med stöd från Folkhälsomyndigheten. Vi erbjuder professionellt, anonymt och kostnadsfritt stöd för vuxna som befinner sig i en svår livssituation, i kris eller som upplever psykiska besvär. Tjänsten är tillgänglig via nätet och telefon och den är öppen dygnet runt, året om.
Hjälplinjen nås via telefonnummer 90390 eller via nätet på https://hjalplinjen.se/ Visuell samhällsguide
Om man har en funktionsnedsättning har man rätt till olika typer av stöd från samhället. Vilket typ av stöd man har rätt till beror på vilken typ av funktionsnedsättning man har och hur mycket det påverkar ens vardag. Med hjälp av den här länken så ska vi berätta vilka olika typer av hjälp man kan få för att närma sig ett arbete eller studier.
https://attention.se/om-oss/vara-projekt/vagen-vidare/visuell-samhallsguide